Sverige är ett ganska jämställt land. Vi har världens första feministiska regering. Detta betyder att frågor som rör jämställdhet prioriteras högt av regeringen. I Sverige arbetar regeringen med ett jämställdhetsperspektiv som finns med i både det nationella och internationella arbetet. Det viktigaste redskapet som regeringen har för att kunna genomföra en feministiskt politik är jämställdhetsintegrering och där är jämställdhetsbudgetering en viktigt del. Med jämställdhetsintegrering menar man ett jämställdhetsperspektiv som ska ingå i all politik som människor berörs av. Detta för att män, kvinnor, pojkar och flickor, alla ska kunna leva jämställda liv. Arbetet styrs av ett regeringsbeslut för åren 2016-2020. Målet för regeringens arbete är att kvinnor ska vara sysselsatta i lika stor grad som män och att löneskillnaderna ska utjämnas.
Så, hur ser siffrorna ut för jämställdheten i vårt land? Är det fortfarande stor skillnad på mäns och kvinnors inkomst/löner t.ex? Hur ser arbetsvillkoren ut? Om man börjar med t.ex. utbildning, så är det unga kvinnor som oftast läser vidare till högre utbildningar. Särskilt i åldrarna 25-34 år där det är mer än hälften som läst vidare efter gymnasiet. Det är 36 procent som har läst vidare efter tre eller fler år. Tittar man på männen så är det bara 22 procent som har samma utbildningsnivå i åldern 25-34. Vid svenska universitet och högskolor är det ungefär 50 procent fler kvinnor, jämfört med män, som är registrerade. Detta visar sig sedan i statistiken av andelen högutbildade. Det var 402 000 registrerade studenter i grundutbildningen under läsåret 2016/2017. Av dem var 243 000 kvinnor och 159 000 män. Så enligt statistik är utbildning något som kvinnor tagit till sig på samma sätt som män. Även där finns säkert skillnader men möjligheten att gå i skola kan man väl ändå säga är ganska lika, även om utbildningsnivån för kvinnor ökar något.
Om vi tittar på löner så har kvinnor, trots kvinnors högre utbildningsnivå, lägre lägre inkomst och senare lägre pension än män. Det här beror mycket på att män och kvinnor arbetar med olika saker och sektorer. Kvinnor jobbar också mer deltid än män och tar ut flest föräldrapenningdagar, vab-dagar (vård av barn) och sjukdagar. Det ger en lägre inkomst än mäns och leder också till lägre pension efter yrkeslivet. I genomsnitt har kvinnor 68 procent av männens pension och med åldern så ökar skillnaden.
Kring arbetsvillkor kan nämnas att kvinnor under 30 år är den mest utsatta gruppen för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Var tionde kvinna i den gruppen uppger att de blivit trakasserade sexuellt på sin arbetsplats under de tolv senaste månaderna, av chefer eller kollegor. Var femte kvinna uppger att de blivit sexuellt trakasserade minst en gång under de senaste tolv månaderna, av andra personer (t.ex kunder och patienter).
Jämställdheten i arbetslivet går ändå framåt. Exempelvis jobbade 45 procent av alla kvinnor deltid år 1987, år 2013 var den siffran 30 procent. Under den tidsperioden har andelen män som jobbar deltid ökat från 6 till 11 procent. Där har fler män alltså tagit lite mindre jobb och fler kvinnor fått mer jobb inom säljutbildning.
