De allra flesta myndigheter använder idag sig av e- legitimation för att både kunder och anställda ska kunna logga in och använda arbetsplatsens digitala e-tjänster. Freja eID erbjuder en säker tjänstelegitimation som inte är ansluten till någon bank. Freja eID kan användas som tjänstelegitimation, användas för att skriva under, som legitimation vid pakethämtning och en rad andra funktioner. Freja eID används i dag av myndigheter som Arbetsförmedlingen, 1177, och Skatteverket samt en rad kommuner och regioner. Freja eID bidrar till en enklare användarupplevelse och gör det lättare för företag att följa relevanta regler för personuppgiftshantering och digital säkerhet. Freja eID fungerar i de flesta datorsystem.
En e-legitimation kan användas på samma sätt som ett traditionellt ID-kort med skillnaden att man alltid har legitimationen med sig i mobilen och därför varken behöver oroa sig för att tappa bort något ID-kort eller glömma bort något lösenord eller PIN-kod. En tjänstelegitimation, ofta kallad tjänstekort används av anställda för att bevisa sin befogenhet på arbetsplatsen. Skillnaden mellan en vanlig e-legitimation och en digital tjänstelegitimation är att tjänstelegitimationen inte använder den anställdes personnummer utan ett anställningsnummer. Anledningen till att många företag och myndigheter använder digitala tjänstelegitimationer är att många anställda inte vill använda sig av sina personnummer i tjänsten eller använda sig av osäkra lösenord och på så sätt göra känslig information tillgänglig för fel personer. Digitala tjänstelegitimationer är personliga för den anställde och bidrar till en tryggare digital arbetsmiljö där man inte riskerar att lämna ut känslig information och att blanda ihop sina privata aktiviteter med arbetet. De flesta stora myndigheter som kräver legitimerade anställda använder sig av digital tjänstelegitimation för att underlätta det digitala arbetet.
Digitalt bank-ID lanserades för att förenkla ärenden hos olika myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och Skatteverket men även så att man skulle kunna göra bank- och vårdärenden på datorn eller i mobilen. BankID finns som mobilt BankID ,BankId på kort, vilket kräver en specifik kortläsare, och BankID på datorn, som inte är bärbart. Användandet av BankID har lett till bättre jämställdhet eftersom man inte behöver ta sig någonstans för att ta del av myndigheternas tjänster, vilket gynnar personer som bor på landsbygden eller som inte har tid att stå i kö hos myndigheterna. Mobilt BankID ger även en säkrare internetupplevelse eftersom informationen hos myndigheterna skyddas bättre med ett unikt BankID än med en säkerhetskod som potentiellt skulle kunna glömmas eller tappas bort.