Oavsett om man väljer att tro på den dystra sanningen om organisationer och företags hierarkiska uppbyggnad eller ej, så finns den kvar likt det Indiska kastsystemet. De med högst makt sitter på toppen av berget medan de andra arbetarna längre ned inte har så mycket mer att säga till om än att lyda sin ledare. Vanligtvis är det framgångsrika män som sitter just i ledningen.
Genom undersökningar har man kunnat se att endast 16% av Sveriges kvinnor jobbar idag som VD, medan männen ligger på 84%, vilket är ett extremt ojämnt procentantal. I och med att det är på det här viset blir det även svårt att kunna påstå att Sverige faktiskt är ett sådant jämställt land som man vill att det ska vara. Åtminstone inte ännu, i dagens samhälle.
Hierarkins uppbyggnad inom organisationer och företag
Hierarkin kännetecknas för sin triangulära form där den med mest makt befinner sig högst upp på toppen följd av de som har mindre makt till dem som inte har någon makt alls, med andra ord – de vanliga arbetarna.
Vanligtvis brukar man säga att hierarkin ser ut på detta vis:
- VD eller Chef, allt beror på hur många steg man har i hierarkitrappan.
- Chef eller Mellanchef, beroende på vem som sitter allra högst upp i ledningen kan detta variera från arbetsplats till arbetsplats.
- Arbetarna, de med minst makt och påverkan på arbetsförhållandena.
Den som arbetar som VD är vanligtvis den som skapat bolaget och är högsta chefens chef. Istället för att VD:n ska ansvara för personalen i företaget sköter cheferna den rollen. VD:ns uppgift är snarare att vara ansiktet utåt för företaget och representerar dem. Samtidigt är det de som ser till så att företaget kan gå runt.
De mest utsatta inom hierarkisystemet
Som förväntat hamnar de som redan har det svårt inom arbetsmarknaden längst ned i detta system, vilket framförallt gäller kvinnor och människor med utländsk bakgrund. Ofta får de yrken som erbjuder sämre betalt vilket resulterar till att pensionen också blir drabbad. Kvinnan kan i snitt ta ut 67% procent av mannens pension, vilket är en stor skillnad.
Ojämställdheten mellan kvinnor och män visar sig inte bara inom lågbetala jobb utan även när det kommer till affärsyrken. Dagligen förväntas kvinnor som jobbar inom kontorsbranschen att generellt sätt ta på sig extra mycket pappersarbeten däribland fakturaköp och andra administrativa roller samtidigt som de sköter sina egna huvudsakliga arbetsuppgifter.
Trots att de ofta tar på sig dessa extrajobb, jobbar övertid och låter sig köras runt på arbetsplatsen är det allt sällan de beviljas en löneförhöjning gentemot män. Om det istället hade varit en man som utfört samma arbete dagligen, hade det varit en självklarhet att lönen skulle höjas, men så är nu inte fallet. Vilket är en bedrövelse som ingen människa ska behöva stå ut med, oavsett vem man är.